Halvårsrapport i metallens tecken

Halva året har snart gått. Riktigt är vi inte framme vid halvtidsstrecket, vilket min tvångsmässiga sida väser i mitt öra, men det lämnar vi därhän. Här kommer de fem bästa albumen från första halvåret av 2014:
 
1. Skogen - I döden
 
 
Skogen är ett svenskt black metalband som bor i Mullsjö, tror jag. Namnet är alltså väl valt, då de verkar från skogen. Deras tre tidigare album har alla varit bra och lovande men i år har de fått till en riktig fullträff. Tempot är relativt lågt för att vara black metal, stämningen är dyster men monumentalt episk. Atmosfärisk black metal brukar innebära att den är överlastad med keyboard, men instrumentet används med måtta här. Många riff är guld och då och då bränner det till med lite välbehövlig aggression. Det här är ett fantastiskt album och topparna, titelspåret "I döden" och avslutaren "Sleep", är sjukt höga!

Skogen – I döden


2. Elvenking - The Pagan Manifesto
 
 
På andra plats hittar vi något helt annat än dyster black metal från den svenska glesbygden. Elvenking producerar relativt poppig italiensk power metal med folkinfluenser. Det har de gjort i ett antal år nu och ett tag var kjag rädd att de var på väg att spåra ur helt, då de inkorporerade alltmer influenser från emorock och dylikt larv. "The Pagan Manifesto" har skurit bort det sjuka köttet från bandets kropp och går i mer klassiska tongångar. Samtidigt har de lyckats behålla sitt lättilgängliga, melodiska sound från de senaste skivorna. På det har en touch av epik kastats in som förhöjer hela kalaset. För den som orkar med trallande barder i högt tempo finns här en buffé av trevliga melodier att ta del av.
 
https://www.youtube.com/watch?v=4WD0FM_XWII
 
 
3. Dark Forest - The Awakening
 
 
På tredje plats har vi brittiska Dark Forest. Det här bandet inkorporerar influenser från flera sound som jag tycker om. Ryggraden i skivan är power metal med en folkmusikstämning och en massa snygga gitarrharmonier infläskade. På det travas flera lager av pampig stämning genom en ljudbild med eko, ljudeffekter, nedsaktat tempo och andra storslagna inslag. På detta sätt ligger Dark Forest lite i skarven mellan power metal av den typ Elvenking och Falconer gjort sig kända för och episk metal à la Atlantean Kodex, Warlord, Solstice och Isen Torr. Speciellt de båda sistnämnda hör man influenser från i det omisskännligt brittiska soundet. Skivan är inte lika jämn som de båda ovanför den på listan utan titelspåret "The Awakening", "Immortal Remains" och avslutaren "Sons of England" bär upp den genom att vara riktiga dunderhits som kompenserar lite för något enstaka svagare spår i albumets mittparti.
 
 
 
4. Stilla - Ensamhetens andar
 
 
På fjärde plats återfinner vi ännu ett svenskt black metal-bidrag. Stilla står för en säregen stil inom genren, med tämligen svårförutsägbara låtstrukturer, stora ljudväggar och manisk stämning, men något lägre tempo än många genrebröder. "Ensamhetens andar" är en skiva man verkligen måste lyssna ordentligt på för att uppskatta. Även om Per Stilles growl är ovanligt lätta att uppfatta så är musiken så mångfacetterad och samtidigt så extrem att den reduceras till ett bakgrundsbrus utan full uppmärksamhet. Även om detta liksom Skogen är relativt melodiskt för att vara black metal är det definitivt ingen lätt väg in i genren, vilket möjligen "I döden" kan vara, utan det här är en "acquired taste" för oss som redan är frälsta.
 
 
 
5. Sinbreed - Shadows
 
 
Sinbreed är tyskar. Det skulle vem som helst med ett visst intresse för metal kunna sluta sig till på en gång. De spelar den där typen av energisk, melodisk men ändå lite rå metal balanserande mellan power och heavy med ett stänk av thrash som är så vanlig i surkålens land. Två av medlemmarna i Sinbreed är Blind Guardians rytmgitarrist Marcus Siepen och trummis Frederik Ehmke, vilket förstås förgyller sättningen. (Allt som har med Blind Guardian att göra är automatiskt guld.) Det som väntar här är tempostarka låtar med svängiga refränger, ovanligt raspig rocksröst på sången och stundtals geniala melodiska ögonblick. Det är är en skiva som gör ett bra första intryck men som ändå sedan växer.